ORGCHAOSMIK - GUSTAF BROMS PROJECTS - 5 FAITHS FOR A BRAVE NEW WORLD

at first a spontanous action of non_sense,
but as I stand in the forest this winternight
listening to the echo across the lake,
something deep inside touched
_ so continue

To mark Time, lifts me out of Time
creates new patterns in the experience of Time?

The elasticity of Tme fascinates
Time and Space _ central to the experience of existence
a constant relation
since Time measures Space
and Space measures Time

Howl at the moon, to waste your time and energy
trying to do something impossible
or trying to have something which you cannot have.
(Collins dictionary)

klockslaget då månen är full,
gå ut i skog - yla för full hals!

En spontan handling av nonsens,
men då jag står i skogen i vinternatten och lyssnar till ekots svar
över sjön, rörs något djupt inom. (Fortsätt!)

Att bryta upp Tid eller markera Tid, lyfter mig ut ur den och
skapar nya mönster av upplevelsen Tid?
Tidens elasticitet fascinerar.
Tid och rymd centrala delar av existensen,
i ständig relation då tid mäter rymd och rymd mäter tid.

De koncept av Tid som präglar mig, bär ekot av tidig civilisation, jordbrukets relation till planets färd runt sol.
Ett mänskligt liv, födelse och död markeras, blir en relaterbar tidsrymd.
Artificiellt ljus, den stora förändringen i upplevelsen Tid?

Nu när vi, som art, hotas av klimat i gungning, oförmågan att greppa tidsrymd bortom egna existens, kanske förklarar handfallenhet?
De längre perspektiven blir alltför abstrakta för att kunna ta in?

Tidigt var 12 månar viktigt, att markera fullt varv runt sol.
Lockelsen att fortsätta, blir minnet om tiden som cirkulär
i en civilisation som gärna tänker linjärt?

Collins dictionary skriver: Howl at the moon, to waste your time and energy trying to do something impossible or trying to have something which you cannot have.

En banal handling uppmanar att söka språk bortom logik, nödvändigt då det är förnuftet som satt oss i denna prekära situation?
Jag har länge fascinerats av Diogenes aktioner, minnet av hans handlingar påminner om vikten av en narr som en spegel för sin tid, HOWL kan ses som en hyllning till hans gärning.